Jönköpings Radioklubb

De första trevande stegen

1923 skedde den första radioutsändningen i Jönköping. Det var en tidning som ordnade en lokal sändning från en privat våning vid Kyrkogatan till den närliggande Brahe-salen i dåvarande Högre Allmänna Läroverket. Entrén kostade en krona och då bjöds det på musik, sång och tal.

Det finns ett kåseri i radioklubbens minnesskrift signerat PANG om ett annat tillfälle 1923 när folk samlades i Brahesalen för att lyssna på radio. Även då kostade det en krona. Den här gången skulle man även försöka få in London.

Sändarstationen på Odengatan 46 var från början ett pumphus för att förhindra dålig lukt i kanalen mellan Rocksjön och Munksjön.

Men när London skulle kopplas in i sändningen gick det sämre. Då hördes det mest visslingar och underliga tjut ur den märkliga lådan. Men trots allt verkade de flesta ha varit nöjda. Utifrån detta började man fundera på om man inte skulle ta och organisera intresset för radio.

Bildandet av Jönköpings Radioklubb

Den spirande nyfikenheten och entusiasmen ledde till att en grupp gick samman och bildade Jönköpings radioklubb den 13 mars 1924. Detta hände alltså innan det fanns något rikstäckande radiobolag i Sverige. Radiotjänst kom inte till förrän 1925.

Den första tiden i klubbens historia präglas av experimenterande. Med hjälp av klubbavgifter och bidrag från personligt intresserade byggde man en liten sändare som utsände en del lokala program. Hela stationen inrymdes i en garderob på Stora Hotellet.

Genom att bli medlem över en 3-årsperiod i Radioklubben bidrog man även till en ny rundradiostation.

Ganska så snart vågade man sig på att reläa riksprogram via telefontråd från Stockholm. Dessa utsändningar skedde endast ett par kvällar i veckan.

Nästa epok blev att uppföra en efter dåtidens begrepp förstklassig sändarstation. Denna station stod färdig i slutet av 1926 och därefter gick klubben in i sin tredje epok när man blandade Jönköpings stämma i riksradiokören.

Den första riksutsändningen

Erik Larsson, Sven Swedman, B. Silfverling i den första ”studion” på Stora Hotellet 1926.

 Den första riksutsändningen från Jönköping gjordes 29 oktober 1926. Det var en verkligen högtidssammankomst med 300 närvarande i Stora Hotellets festsal. Tio punkter hade man på programmet som inleddes med Jönköpings regementes paradmarsch.  Därefter fortsatte man med Smålandssången. Några av de övriga programpunkterna var bland annat tre sånger och två epistlar av Bellman. Riksutsändningen rönte beröm och lovord från de alla flesta håll, men det fanns smolk i bägaren. Jönköpingsposten hade inte mycket till övers för Bellman och menade att man: ”…Skämt ut Jönköping inför hela landet.”

Men skandalen var inte värre än att man redan i december samma år återkom med Radioklubbens första barnprogram i riksradion.

Vid det här laget hade det tekniska experimenterandet nästan upphört och tagits över av telegrafverkets experter. Amatörintresset var därmed i stort sett frånkopplat.

Programverksamheten

Nu blev det istället programverksamheten som dominerade klubbens och den stora allmänhetens intresse. I historiken står det att Jönköping gick djärvt fram med hembygdens toner i föredrag, underhållningsprogram och framförallt i barnprogram. Man var något av en förnyare inom mediet.  I Riksradion hade barnprogrammen tidigare mest bestått av uppläsning och sång. Jönköping skapade regi och handling. Man hade levande “ljudeffekter” bestående av personal som imiterade djur och man lät även barnen spela med i programmen. Barnprogrammen verkar ha varit mycket uppskattade bland lyssnarna runtom i landet, så till den grad att det var långt fler än bara barn som bänkade sig framför apparaten. Kulmen på programverksamhetens framgång blev ”Björkeberga” som var väldigt populärt bland lyssnare i alla åldrar – trots att det egentligen var ett barnprogram.